onsdag 23 december 2009

Dag #123 - Hellre sent ...

Det var ett sjusärdeles slit, att få färdigt renoveringen i tid för julfirandet. Men det gick faktiskt. Tro det den som vill, men vi blev färdiga med god marginal - flera timmar tillgodo. Klockan 02:30 gick vi och la oss på juldagsmorgonen, julgranen var pyntad och möblerna inburna. Julklapparna fick vänta på julklappspapper tills morgonen, någon gång får det vara nog. Efter att ha tokrenoverat den sista veckan, eller de sista veckorna till och med, inför julen, så bestämde vi att nu får det vara nog.

Mamma, pappa och lillebror hjälpte till så gott som dagligen hela sista veckan, många mantimmar blev det. På de två veckor som gått sedan sista inlägget, fram till julafton, hann vi med följande:

  • Stengolv framför spisen (fräste ner en sten mormor hade över).
  • Väggfäste för TV:n.
  • Såga golv- & taklister i alla fyra rummen.
  • Såga trekantslister runt valvet i vardagsrummet.
  • Måla trappen (fem, sex gånger. Var det fler?).
  • Foder runt alla valv/dörrar och fönster.
  • Måla alla lister och foder (tak grund plus en gång, golv grund plus två gånger, foder grund plus två) innan de monterades.
  • Måla (nästan) alla lister igen efter att de monterats.
  • Sätta fönsterbrädor.
  • Sätta gardinstångshållare.
  • Lägga latexfog i alla skarvar på lister och andra ställen där det behövdes. Mycket fog blir det.
  • Städa.
  • Julpynta.
  • Få en (monster)soffa hemlevererad och monterad (392cm lång, vi kan ligga skavfötters utan att nudda varandra!).
  • Sätta upp TV:n, PS3:an och digitalboxen.
Det var säkerligen rätt många flera grejer som gjordes hit och dit, men nu, när jag skriver detta, är det ju redan massor av dagar sedan och mitt minne var tydligen inte som hästens. Vi har hunnit ta det väldigt lugnt i några dagar nu i varje fall och som vi har njutit. Det blev minst så bra som vi hade hoppats och när man tittar sig omkring så känner man att "Ja, det blev sååååå bra," vilket är en väldigt skön känsla.

Just det ja. När jag skulle dra undan lite tapet i trappen, så upptäckte jag ju att det fanns en hel pärlspontsvägg gömd där bakom. Så bort med masoniten och fram med den. Inte så smart att börja om med underarbete (spackel, spackel, spackel) sådär i slutfasen av allt, men ... Det blev ju så jäkla bra! :)

Här är lite bilder på väl valda delar:

lördag 12 december 2009

Dag #113 - Eden

Tanken från början var att vi skulle måla en av väggarna med ett motiv från Pixeljunk Eden. För dig som inte har en susning om vad det är, så är det alltså ett 70-kronorsspel till PS3. Lite som Iceclimber till NES. Eller inte alls egentligen, men det påminner lite om det, eftersom målet är att ta sig uppåt i banan. Eller i trädgården som är fallet med Eden. Det är väl mer som ett abstrakt konstverk, där man samlar pollen som sugs in i frösäckar och när dessa är fulla så blommar det ut stjälkar som man kan klättra högre upp på och plocka mer pollen. Det är i varje fall ruggigt snyggt, och skoj att spela givetvis, så pass snyggt att jag lyckades övertala K om att vi skulle måla en Eden-vägg.

Eftersom mina kunskaper på att sätta ihop nåt grafiskt sträcker sig till att be någon annan att göra det snyggt, hyrde jag in M. Uhm. Hyrde och hyrde. Han fick inte betalt, men gjorde det ändå. God vän helt enkelt. Han designade ju våra bröllopsinbjudningar som vi blev jättenöjda med, så det kändes väl som att han borde kunna få till en väggmålning som skulle kunna passa temat och oss. Tanken från början var att vi skulle måla väggen, men när han skickade över sina förslag så blev det lite väl avancerat kände vi. Började därför kolla runt på fototapeter på nätet, för att se om det fanns några vettiga alternativ och hittade till slut ett ställe som verkade bra. De använde sig dessutom av "vår" färgaffär som återförsäljare, så det gick att gå dit och kolla på kvalisorten och höra med dem vad de hade att säga om fototaper överlag.

I vilket fall, i torsdags kom den äntligen och idag satte mamma och K upp den och det blev hur bra som helst. Visst, väggen är lite sned så det fick bli några fixtrixningar, men i slutändan blev det hur bra som helst. Så tack M.

Själv har jag spacklat lite mer idag, runt trappan mestadels, och kommer fortsätta imorgon. Men efter det så borde det vara slut med spackling för den här rundan. Vi får väl se.

Här är bilden på slutresultatet av dagens tapetsering. Nämnde jag att det blev hur bra som helst och att vi är jättenöjda med motivet? Har för mig att jag sa något om det.



Dessutom satte mor & K sådan där fiberväv på resten av rummet, så imorgon kan vi nog ta och måla de väggar som tapeten inte sitter på. Sen är det bara lister kvar. Tjipp.

onsdag 9 december 2009

Dag #110 - Listigt. Höhö.

Igår och idag spenderade jag med att pröva lyckan som listsågare. Gick över förväntan. Framför allt med tanke på hur usel jag verkar vara på att såga fönsterfoder. Men det pratar vi inte om.

Igår testades taklister (hålkäls? hålkärls?) och fick upp tre stycken på ett par timmar. Hade massor av problem med den första, och eftersom jag och lillebror satte massa lister i sommarstugan hade jag klart för mig att det bara skulle vara 45-gradersvinklar så länge inget är konstigt. Så jag sågade till några små mallar så jag kunde ha och jämföra med (mallar är ovärderligt) och ändå så var det nåt som var fel. Kände mig helkass, "Du kan ju fan ingenting," men så dubbelkollade jag snittet på första brädan som jag jämförde med och upptäckte att det var något snett. Inte konstigt att mallarna inte passade alls. Sågade till brädan lite och vips, allt var frid och fröjd. Sen var det bara att köra på. Dock går det lite långsamt när man är ensam hemma. Kan bara springa ut och in till kapen när F sover, vilket han i och för sig gjorde nära två och en halv timma igår.

Idag körde jag på golvlisterna. Elektrikern och jag har en dejt på fredag morgon, klockan åtta, så då tänkte jag att det är väl lika bra att få upp de lister som ska sitta jämte eldosorna, så att vi får allt på rätt höjd etc. Gick som en dans. Det var mycket lättare med golvlisterna, för de kunde sågas liggandes. Med taklisterna är man tvungen att hålla reda på vilken sida som ska vara upp och ner, samt höger och vänster. Golvlisterna är bara höger och vänster som är intressant, och givetvis om det är ett inner- eller ytterhörn. Men i vilket fall, mycket enklare.

Jag hade även köpt in, via mitt personliga ombud, 50m högtalarkabel som jag dragit rakt på väggen längs med golv- och, på vissa ställen, taklist. La den jämte elröret då jag kom fram till att det skulle bli för mycket meck att dra extrarör för högtalarkabeln. Får bli lite småbitar som går upp i hörnena, ifall vi skaffar väggmonterade satelliter. Annars kommer de bara synas litegrann där de går över listen.

Körde även lite med fräsen för att få ut elkablarna snyggt genom listen, och valde att sätta eldosorna precis ovanför listkanten. Tror det kommer bli skitbra det här.






måndag 7 december 2009

Dag #108 - Ångest och lycka

Det var ett tag sedan senaste inlägget. Eftersom det har gått så lång tid så kan man, som läsare, möjligen förvänta sig ett rejält långt inlägg, med detaljerade bilder över fortskridandet av arbetet.

Och ja, visst, vi har arbetat. Arbetat dag ut, dag in, kvällar, helger, nätter. Jag nämner inte någon morgon för jag är ett uns trögstartad. Fast frun har nog arbetat lite då med. Förutom att renovera hemma så är det högsäsong på jobbet, så de två dagar man faktiskt är på jobbet är stressen total. Jag har varit så trött på kvällarna att jag inte ens orkat sätta mig vid datorn, vilket säger en del.

Det tråkigaste med senaste en, två veckorna, är väl att det inte hänt ett skit. Eller nja. Inte riktigt sant. Helgen var verkligen produktiv. Både mina föräldrar, min bror, K:s mamma och ena syrra var här och hjälpte till med att sätta tapet, laga mat och lite sånt. Det är ju nu det börjar synas att man faktiskt gör något. Men intervallet mellan helgen och förra bloginlägget har ju i princip bara gått åt till underarbete. Spackel. Spackel. Spackel. Sandpapper. Och mycket tid. Man ser inga framsteg när man sysslar med sådant. Väggarna förblir dassiga och trots att man stått och spacklat en hel dag så syns det inte vad man sysslat med. Inte ett dugg.

Om du hör nån som håller på och renovera och han/hon utbrister "Vi spacklade väggen igår; Det blev SÅÅÅÅ bra!" så är det bara att gå därifrån. Personen i fråga har noll koll, för det syns verkligen inte alls.

Men, om vi ändå ska rabbla upp vad som hänt senaste veckorna så är det som följer (ej i tidsföljd):
  • Bredspackling av väggar, vardagsrum, lekrum, utbygget.
  • Borttagning av äldre fönsterfoder, lister, dörrfoder.
  • Slipade av taket i utbygget och trapprummet.
  • Målade taket igen.
  • Bredspackling av väggar, vardagsrum, lekrum, utbygget.
  • Monterat fast elrör och dragit elkablar genom dessa, vardagsrummet och utbygget.
  • Slitit ner tapet från väggarna. Flera gånger om, eftersom man hittade på när man väl trodde man färdig.
  • Bredspackling av väggar, vardagsrum, lekrum, utbygget.
  • Fixat trappstolpen, lite mer spackel på den så är den klar att målas.
  • Fixat knarret i trappen. Den knarrar något fortfarande, men nu kan man i varje fall smyga upp/ner i den.
  • Slipat alla väggar som bredspacklades.
  • Bytt handtag på köksluckor.
  • Spacklat upp trappen, nästan färdigt. Bara ett lager spackel kvar, sedan lite färg.
  • Gipsat utbygget runt fönstret och dörrren.
  • Hittat jättefin pärlspont bakom masoniten i trappan. Lotterivinst nästa?
  • Tapetserat nästan hela vardagsrummet, utbygget och trapprummet.
Säkerligen är det nåt mer som gjorts, men ... Det var det där med hästar och så. Nämnde jag att vi spacklat litegrann?

Här kommer lite fina bilder på den senaste helgens bravader. Eller ja. Det är mestadels på trappstolpen, för det var så mycket damm på kameran att de andra bilderna inte gör sig speciellt bra. Men trappen är jag nöjd med. Och handtagen i köket. Och lite på en vägg. Men jag är väldigt nöjd med allt faktiskt. Och väldigt, väldigt trött på att renovera. Det är faktiskt så att man nästan får ångest och bara lägger ner för att det är så tråkigt just nu. Ju närmre slutet man kommer desto tråkigare verkar det bli. Men det är väl för att man ser slutet i tunneln antar jag ...