Taket ger med sig utan att vi ens behöver ta i med hårdhandskarna. Listerna åker ner i rasande fart, spikrensas omedelbums för att minimera risken för oväntad spetsning och raskt ger vi oss på själva taket. Efter en kort tids karvande med kofoten syns en fint pärlspontstak. Det ser faktiskt bättre ut än väntat.
Det är inte ens spikat med en miljard spik. Förbluffande. Snabbt drar vi ner taket och ser att resterande delar är ungefär lika fina. En försänkt elkabel drar ner euforin något, men en axelryckning och ett "det ordnar sig nog i slutändan" lugnar ner allt.
Blickarna vändes nu från taket ner mot plastmattan. Kunde vi ha samma flyt med det som fanns under den? Vi tog fram ett snabbprov (mattan var ju ändå häftad fast i en skarv mellan rummen). Det såg utmärkt ut, så vi fortsatte. Plastmattan visade sig vara limmad med en liten sträng lim i mitten och resten hade helt enkelt lagts på plats utan något annat. Bra för oss, då det bara var att rulla ihop mattan. Den kan vi använda igen som täckskydd när vi ska måla taket. Golvet under plasten och masoniten är i gott skick. Ena rummet var lackat (antagligen det gamla finrummet) och i det andra rummet var det ett vanligt trägolv. Båda två såg ut att vara återvinningsbara.
Knappt en liter spik senare lägger vi av för dagen. Närmaste planeringen är nu att göra färdigt golven (avlägsna plastmatta, masonit och spikar) i vardagsrummet, och sedan göra samma sak i de tre andra rummen. Återstår att se om tak och golv är lika fina i dessa delar av huset. Det verkar ju lovande, men ett av rummen är en utbyggnad som gjorts -64, så det är något osäkert vilken typ av golv och tak som har används där. Den som lever får se.
1 kommentar:
Hej och hå - här jobbar ni poå! ;))
Egen blogg har huset fått också - stiligt!
Ni vet att ni kan höra av er även till oss om ni behöver hjälp på något sätt.
Kram
Skicka en kommentar