Dag #82 - Exil

- Skriv direkt. Väntar du kommer du glömma.

- Inte då, jag är som en häst. Minns allt. Eller var det elefanter?

I lördags jobbade vi med ... Uhm. Det är liksom ... helt tomt.

Ehh. Vi börjar om.

I söndags oljade vi golven. Klockan nio/tio på morgonen började vi med att putsa bort överflödig lut med speciella putstrasor. Det yrde en hel del så det blev till att dammsuga upp efteråt. Det tog väl knappa timman skulle jag tro. Efter det fick F följa med farmor och farfar på julmarknad medan vi gav oss på oljandet.

Oljan skall appliceras i ett antal steg:

1. Lägg på tre lager olja på sex brädor (eller så många som du når utan att gå på det du oljat in). Det skall vara rikligt med olja.
2. Vänta 20 minuter.
3. Kontrollera om oljan sugits in i trät, i så fall, lägg på ytterligare lager med olja och gå tillbaks till #2. Annars fortsätt till #4.
4. Torka bort all överflödig olja med en trasa.
5. Putsa de nyinoljade brädorna med specialtrasa (samma som vi tog bort luten med).
6. Börja om på #1 med nya brädor.

I början är ju de där 20 minuternas väntetid inte något man funderar på direkt, man går ju till andra sidan rummet och börjar där när man gjort de första brädorna. Sen håller man på sådär, fram och tillbaka, tills man upptäcker att, nej, nu når jag inte mer än den här lilla biten och jag kan inte fortsätta någon annanstans för jag måste ju komma åt att torka av och putsa också. Så allt slutar med att man har en smal, smal korridor med o-oljade brädor mitt i rummet, som man bara kan göra cirka 50-60 centimer per 20 minutersintervall. De sista tre metrarna tar då alltså rejält med tid.

Som tur var så sög virket inte så mycket olja, vilket gjorde att det räckte med att olja in de tre första dragningarna på en gång och sedan någon gång extra på vissa ställen. Tror ändå att det tog till runt klockan åtta på kvällen innan vi var klara med alla rummen nere. Då gjorde vi i och för sig också valvet, men det räckte med att göra det nån enstaka gång för det virket sög inte alls.

Två personer (K och jag) höll alltså på en hel dag med ynka 50 kvadrat golvyta.
- Träningsvärk?
- Check.
- Leda?
- Check.
- Men det blev bra när det blev klart?
- Kändes mer som att gå i fängelse utan att passera gå, eftersom det inte går att vara i huset då oljan luktar så mycket. Vi lever nu, sedan i söndags kväll, i exil hos mina föräldrar i väntan på att lukten ska sansa sig.

Valvet hade jag för övrigt fixat tidigare. Kan detta vara vad som hände i lördags? Sågade till en liten bit från en gammal golvbräda och tryckte fast där en dörrbjälke tidigare suttit. Blev oförskämt bra om jag får säga det själv. Behövde egentligen inte ens limma den, för den passade så bra, men hellre säker än ledsen som de säger där borta. Ikväll är det förhoppningsvis slut på exilen, jag och F ska ner och lukta lite och se om det går att leva där.

Som bonus har jag fixat mor och fars TV. Nu kan de använda sin nya HD-box tillsammans med sin nya fullHD-TV. Väggmonterad och allt. Tog bara tre dagar att få ordning på allt. Kanske inte ska bli radio/TV-installatör när allt kommer kring.

Dag #77

I onsdags, dvs dag #75, fogades resterande sprickor i golvet en andra gång. Dessutom slipades nästan hela vardagsrummet, och var således i det närmaste klart vad gäller fog och slip. Detta gjordes då ordinarie skribent var iväg och rusade efter en liten boll med många hål i, på det där sätt som så många män umgås efter jobbet ni vet. Jag fogade och svärfar slipade så det stod härliga till.

Dagen efter, dvs igår, spenderade vi kvällen med varsin vibrerande maskin. L slipade springorna i golvet och jag slipade andra sidan av valvet i vardagsrummet. Slipdamm överallt. Eller i alla fall nästan överallt. När L var färdig med sprickorna packade han ihop och gick och lade sig. Jag tog itu med den delikata uppgiften att sanera samtliga rum på slipdamm vilket tog sin lilla tid.

Idag har jag fortsatt saneringen genom att torka av samtliga golv med vatten. Sen var det äntligen dags för ett nytt moment, första lutningen av golven. Anledningen att vi lutar är att vi inte vill att golven ska gulna med tiden och få den där läckert gula furufärgen. Lutar man så förhindrar man denna process, somliga säger att man dessutom förstör träets naturliga process eftersom man dödar dess fibrer, men vi har inga problem med att mörda trä i det här huset. Eftersom lut är frätande utrustade jag mig i rejäla skyddskläder nertill.

Efter tio brädor var jag redan trött på't, och mina fötter var kokheta inne i sina luftbubblor. Men eftersom vi har bra många fler än tio brädor i våra golv var det bara till att jobba på. Två eller tre brädor i taget, långa tag med penseln som jag fäst på ett skaft. Fram och tillbaks, fram och tillbaks.

Här är skillnaden mellan en lutad bräda och en olutad bräda. Ser ni hur sned den övre är?

När vardagsrummet var gjort, det är ungefär hälften av den totala golvytan var planen att jag skulle fika. Snopet när jag insåg att fikat jag förberett stod på ett av fönsterbrädena i just vardagsrummet, jag kom alltså inte åt det för golvet var ju alldeles blött av lut.

Jaha, så kan det gå ibland. Bara till att fortsätta utan fika, bräda för bräda och sakta men säkert närmade jag mig slutet.

Redan innan jag började lade jag märke till att jag hade två olika sorters lut. Dels något som kallades Flügger Trälut, 1,5 dunk à 3 l. Dessa hade vi fått via svärmor som just fixat sina golv på samma sätt. Himla bra lut tydligen, och jag skulle komplettera genom att köpa två eller tre dunkar till. Sagt och gjort, idag var jag inne på Flügger Färg i Bollebygd och köpte lut. När jag sa att jag skulle ha lut där visade det sig att de hade olika sorters lut beroende på vilket sorts trä det var, alltså köpte jag lut för barrträd, en sort som visade sig vara mycket tunnare och mer genomskinlig än den lut vi redan hade hemma. Men det märkte jag inte förrän på slutet när jag lutade, för det var först då den första lutsorten tog slut.

Skillnaden blev ganska stor på golvet när jag just lagt på luten, men hur det blir när det har torkat, det vet vi inte förrän imorgon. Men det är ju bra, då har man något spännande att se fram emot imorgon när den mänskliga väckarklockan väcker en vid sjusnåret. Om skillnaden blir alltför stor ger vi oss iväg för att se om vi kan få tag på mer av den första varianten av lut. För imorgon, då ska vi luta golven en gång till. För en riktig mördare ser ju till att jobbet blir gjort på ett ordentligt sätt.

Dag #75

Igår fogade vi i alla springor i golven vi slipat hittills. Vardagsrummet hade vi redan gjort en gång, så det är i princip klart nu. Behöver gå över det en gång till och se om det har spruckit i nån fog eller så, men annars tänkte jag nog slipa det när F sover middag idag. De andra rummen behöver fogas igen, men det är möjligt att vi hinner det imorgon kväll, idag är det innebandy.

Fogningen är enkel, man tar en rejäl dos med fogjox och häller upp i en spann. Detta jox är helt vitt, så man måste blanda i några nävar spån för att få det i ungefär samma nyans som golvet. Sedan är det bara att mixa det med en lämplig pinne tills man får en konsistens som man själv är nöjd med. Vi har kört både löst rinnande och tjockare, men i slutändan är det ändå spånstorleken som gjort störst skillnad. Har man för grovt spån så fastnar spånkornen lättare på spackelspaden när man drar över springorna och då drar kornen med sig massan som redan ligger i springan och man måste göra om. 100-pappers-spån är att rekommendera.

Annars är det bara att sleva på, ungefär som att spackla en vägg, bara det att man ska försöka undvika att få stora spillfläckar på brädorna. Det går givetvis att slipa bort, men det fäster något bättre än spackel, det är ju ändå nån typ av lim, plus att det lätt bränner fast i slippappret och gör detta obrukbart.

När man sedan fått igen alla springorna låter man det torka ett tag, hur länge beror på hur breda springor man tätat, och sedan är det dags att slipa igen. För att bli av med de tunna missfärgningar som uppstår på sidorna av springorna (dvs på brädorna) när man lägger i joxet. Bara att köra över med trekantsslipen och 120-papper snabbt så blir det bra. Prövade köra för hand först och visst, det tar bort överflödigt jox, men missfärgningarna var lite för jobbigt för att ta bort. Gick bra mycket fortare med trekanten.

Enda som jag funderar över, efter att ha läst lite på byggahus.se, är huruvida det kommer spricka när golvet rör på sig under året. Förhoppningsvis är detta något elastiskt så att det inte gör det. Och för det andra finns det så många rabiata förståsigpåare på Internet så det är väl lika bra att bara ignorera dem. Jag har ju ändå redan gjort allt jobbet och jag brukar ju inte ha fel. Ha!

Det ser fint ut det vi har gjort hittills i varje fall.

Dag #67 - en helg med spån i luften senare

Det har varit lite dåligt med uppdateringar på ett tag. Anledningen är helt enkelt att det har varit lite för mycket renovering och i övrigt sena kvällar. Mestadels renovering, faktiskt, för en gångs skull i mitt liv. Återblick över veckan då, eller ska vi säga kort sammanfattning?

Söndag (eftermiddag/kväll):
Det blev ingen fönstersadling och/eller fodring. Istället fixade jag och pappa skarven mellan vardagsrummet och trapprummet. Runt -64 flyttade en tidigare ägare väggen 30 centimeter in i vardagsrummet, antagligen för att få plats med en större garderob under trappan. Skarven i golven, som tidigare var "under" väggen och osynlig, blir således 30 centimeter in i trapprummet i dagsläget. När det låg masonit och plastmatta märktes detta inte så mycket, förutom att det är en liten höjdskillnad, men när vi nu dragit bort dessa så blev vi även tvungna att fixa till den här skarven. Fortfarande är det en höjdskillnad, men kanterna är i varje fall raka. Vi var något oroliga när vi skulle såga de mörka brädorna, eftersom vi inte visste hur långt in under kanten regeln gick. Fick slå ner lite spikar i springorna för att "känna efter". Till slut kändes det tryggt och vi (läs pappa) satte igång med cirkelsågen. Teorin höll och bjälken var så bred att vi inte förstörde nåt vitalt. Därefter sågade vi till de nya brädorna, fick bli två stycken eftersom jag inte hade fler brädor tillgängliga. Eller jo, jag har en del kvar, men bara furubrädor och det går inte att blanda gran och fur. Tyvärr lyckades jag och pappa göra helt fel också, så istället för en lång och en kort bräda, fick vi i slutändan två lika långa. Med efterföljande dilemma att skarvarna på brädorna hamnade precis jämte varandra. Planen från början var att de skulle hamna på olika ställen, så att det hade blivit snyggare, men det var sent och vi var trötta. Och jag hade inte mer virke. Bra blev det ändå, så ingen idé att gråta över spillvirke inte.

Måndag, tisdag, onsdag & torsdag:
Tvättade av taket, kvistlackade, målade ett varv med utspädd takfärg och plockade ner listerna. Det ska inte målas fler lister på plats, det är för svårt/jobbigt. Hade slut på grundfärg, och eftersom taket var obehandlat hade det nog varit bra med ett lager riktig grundfärg på först, men jag spädde ut den vanliga färgen istället. Fungerade väl lika bra, men jag var bra orolig att den inte skulle räcka till att måla tillräckligt många gånger. Det blev väldigt bra, även om färgen bara räckte till två rundor (utspätt och ett varv till). Andra gången blev det nästan så bra att det hade kunnat få vara, men när vi ändå är igång ... K fick handla mer takfärg på vägen hem på tisdagen. Hon fick även måla listerna, som jag senare satte upp. Är lite osäker på vilka dagar detta pågick egentligen, allt blir som en enda dimma. Tror att jag kvistlackade två gånger innan grundfärgen, vilket antagligen skedde på måndagen. Sen målade jag en andra omgång på tisdagen då färgen tog slut. Så målade K lister på onsdag, tak på torsdag och sen satte jag upp listerna när jag kom hem på kvällen där.

Fredag:
Jag och pappa satte aldrig fast golvbrädorna, och eftersom mamma hade bestämt (sedan länge) att det var dags för den stora golv-slipar-helgen, var det nu lite bråttom med detta. K hade redan flyttat ut en del möbler och annat i ladugården, så jag gav mig på golvbrädorna. Det är sjukt vad lång tid det ska ta och sadla upp två stackars brädor så att det inte sviktar. Framför allt när brädorna skruvar sig runt sig själva. Inte undra på att E (snickaren) la dessa åt sidan. Men det gick ändå i slutändan. Efter att jag var klar med denna, så var det dags att rensa springorna från 100 år av damm. Härligt. Trots att jag bara använde baksidan av min snickarkniv (som tidigare fått utstå en hel del) blev eggen ändå helt rund i toppen. Och ändå kändes det som att det inte var så farligt med smuts.

Lördag, söndag & måndag:
Jesus. Att det var så jobbigt att slipa golv hade jag helt och hållet glömt av. Ont i ryggen, ont i knäna, ont i armarna, ont i axlar, ont, ont, ont, ont och ont. Svetten dryper av en, 2x500W halogenlampa bländar och värmer och maskinen skakar och drar så man blir helt tokig. Till slut går man enbart på vilja. Det här jävla golvet ska nog få vad det tål. Det är så man blir tokig. Öronproppar intryckta så långt att man knappt hör vad man tänker och ändå brölar och viner maskinen. Det är så man blir tokig. Tre dagars slipande och resultatet? Fantastiskt bra. Över förväntan. Jag är så nöjd så det är nästan så att man borde skämmas. Men jag gjorde det. Okej, ganska mycket hjälp från alla andra också, men ändå.

Gick upp på morgonen idag och möts av ett bländande ljust golv. Det vore väl att ta i om man ska kalla det för jämnt, men det är i varje fall jämnare än tidigare. Tillräckligt bra för att jag ska vara nöjd.

Arbetssätt; först den stora golvslipen som är självgående, men ändå rätt jobbig att köra. Diagonalt till att börja med, fram och tillbaks, sedan andra diagonalen, fram och tillbaks, sedan tvärs över, fram och tillbaks och till sist jäms med. Fram och tillbaks. Svetten dryper av en. Tog på mig en ny tröja första dagen och efter två timmar kommer K in och undrar varför jag luktar så surt, borde jag inte byta tröja? Pfft. Efter den stora golvslipen är det dags för hörnslipen. Normalt sett kör man denna bara i hörnen och efter väggarna, då den stora inte når ända in och man måste slipa bort den skarv som blir när man sätter igång den stora, men eftersom mina golvbrädor inte är raka/jämna på någon ledd alls, fick jag köra hela brädorna på hela golvet. Terapiarbete.

Och detta gäller bara för första rundan med 24-slippappret. Tack och lov är det också den runda som verkligen tar tid. Gör man bara den ordentlig så går nästa rundor (plural) mycket fortare. Se till att ha hammare, don och flertalet lämpliga svordomar tillgängligt. Du behöver inte oroa dig för att eventuella barn hör dig, för maskinerna har mer kraft än du någonsin kommer få. Men det gnistrar fräckt när man kör över spikar. Synd bara att papprena inte håller. Fast vi klarade oss över förväntan, körde bara sönder ett 100-papper på detta viset. Resten som jag bytte gick sönder på grund av förslitning.

Alltså, för dig som inte hängde med. Efter 24-pappret tar man 60-papper. Och efter det 100-papper. Och mellan varje kör man stora slipen jäms med åt båda håll och sedan går man över med hörnslipen. Inga fördjupningar ska vara kvar. Räcker det inte med dessa två maskiner så får man ta till bandslipen och/eller trekantsslipen. Jag har faktiskt fortfarande kvar några små ställen där jag ska ta trekanten.

Sen sparar man på 60 & 100-spånen, för den ska vi använda för att fylla i sprickor. Mor & far känner en mattläggare som hade nåt medel man blandar ut med spån för att få rätt färg och sen fungerar det som spackel ungefär. Testade under trappen, men springorna är så stora att det vekrar ta väldig tid att göra färdigt och kommer gå åt mycket fog och mycket spån för att fixa iordning så att det blir tip-top. Tog även tillfället i akt att slipa upp valvet, fast bara på ena sidan än så länge. Förhoppningsvis går det att övertyga frun om att vi ska göra båda sidorna.

I övriga nyheter så lider F av svår mor- och farförälderabstinens idag. Efter att ha spenderat lördag, söndag och delar av måndag med dessa och nu bara få vara hemma med pappa så är livet inte så roligt. Man får ju sjutton inte göra någonting! Inte ens välta ut en bunke med sågspån och sen sitta och gräva i spånen. Typiskt!

Dessutom har M gjort mönstret till pixeljunkväggen i lekrummet. Han gjorde fyra förslag. Eller ja. Fem egentligen, men det första var inte alls vad vi hade tänkt oss. Så igår skickade han över fyra förslag han gjort på kvällen. Öppnade det första och BANG! Starstruck. Detta var ju precis vad jag ville ha. PRECIS! Visste väl att jag kunde lita på den gossen. Nu är den stora frågan bara, var sjutton ska vi sätta de andra tre bilderna, för alla är ju grymt snygga! Inga bilder än, för konstnären vill vänta tills vi har satt exakt färgskala och modell. Dessa konstnärssjälar!

Dag #46

Gårdagen gick över förväntan. Ett helt nytt golv, två stycken lagade och en rejäl regel flyttad. Och så blev det så bra också! Och gick fort. Men, som jag sa till E & D, det är väl klart att det går fortare än när jag gör det själv, de var ju två. Nåt annat kan det absolut inte bero på.

Utbygget:

Finns väl inte så mycket att säga här egentligen, förutom att det blev jättefint. Drog en el-slang i isoleringen igår och det kryper upp precis under eluttaget, precis som tänkt. Under elementet gick inte att spika fast sista brädan, så jag får väl höra med svärfar hur vi ska lösa det. Antingen genom att ta bort elementet och spika fast brädan längst ut, där golvlisten ska sitta, eller också drar vi bara i en skruv utanför elementet. Vi får se. Det tog halva dagen för snickaren att lägga detta golvet, men då ingick att välja ut rätt brädor ur den stora högen.

Lekrummet (före-bild):

En bräda (mot köket) fick sparas, eftersom den gick in flera centimeter under väggen. Vi visste att väggen hade flyttats, så det kom väl inte som en jättestor överraskning. Blev ändå ett gott resultat. Sista brädan fick skruvas fast, för att få ordentlig bäring och inte riskera att hoppa ur på grund av att det inte gick att lägga den i spont. Får ta och klämma i lite sågspån och lim och se om det går att jämna till något. Det kommer bli märken, men jämfört med det gamla trasiga golvet är det nya en fröjd för ögat. Eftersom vi inte ville ta bort garderoben så blir det lite svikt precis intill kanten av den, men det känns inte speciellt troligt att man kommer gå just där heller.

Vardagsrummet (Före-bild):

Flyttet av regeln jämte spisen blev precis ett sådant lyft som vi hade hoppats. Jag är hur nöjd som helst. Att snickaren inte var lika nöjd, eftersom han sågade lite snett med tigersågen, gör mig ingenting. Det blir snarare lite charmigt, om det ens kommer märkas i slutändan. Det viktiga är att spisen syns tydligt när man kommer in i rummet från köket sett. Att sedan den avsågade delen av regeln passade utmärkt på andra sidan skadade inte heller. Bara lite spånskiva mellan spisen och regeln kvar att gömma undan (eller ta bort).

Golvet i sig blev också det hur bra som helst. Sista brädan fick kapas av 0,5 centimeter så det var nästan perfekt passform på det hela.

Känns skönt att vi är så pass klara med förändringar nu. Några väggar ska reglas upp, men det är inte mer bråttom än att vi kan avsluta arbetet med taken och sedan måla dem snart. Kanske till helgen redan. Efter det är det tid att slänga ut plastmattan och börja vänja sig vid att ha trägolv under fötterna. Kommer nog ta några veckor till innan vi börjar slipa dem, men det känns inte jättelångt bort nu.

Det enda som inte är helt löst än, är skarven i trapprummet, glömde fråga snickarna hur vi skulle lösa det, men det ordnar sig nog i slutändan. Det brukar göra det.

Dag #45

Idag kom snickarna. Samma snickare som byggt både mina föräldrars och min morbrors hus. Eller ja, ena halvan av snickarduon var inte ens född när föräldrarnas hus byggdes, men ni förstår principen. De är där nere nu och lägger in golv och byter ut lite brädor i de gamla golven (i vardagsrummet/lekrummet). Ser ut att bli jättefint. Och det går bra mycket fortare än när jag jobbar, men de är ju två. Jomensåattdet ...

Hann i varje fall isolera iordning utbygget igår, så jag har en liten före-bild tillhands. Slänger upp en efter-bild senare.

Känner mig lite lätt överflödig. Får ta och måla fönsterfodret nån gång till kanske. Så kan jag sätta upp det sen, när det inte finns några granskande ögon kvar.

Dag #26

Har åkt på nån dryg förkylning. Känns inte som att jag orkar nånting alls. Tog ner innerdelen av väggen i utbygget idag. Behöver nog ställa dit lite nya reglar ifall nåt skulle vara bärande. Behöver dock ta upp golvet för att mäta till, men det verkar som att de reglar som står där nu står rakt på grunden. Uppe i taknivå ligger det en regel på tvären som jag inte riktigt vet om den gör nåt vettigt, men den kan gott få ligga kvar. Hörnreglarna, som jag antar bär upp utbygget, står för sig och håller inte upp den regeln i taknivå, men det är väl dumt att chansa på att den kan tas bort helt.

Taket sitter dock inte fast i den regeln som ligger överst. Längst in har man struntat i att spika, så när jag bände lite där så lyfte hela takbrädan. Detsamma gällde för sponten man satt fast på väggen. Eftersom reglarna stod rakt på grunden, ca 15 cm under golvnivå, hade man bara slagit på en liten 1 cm list som spikats ner i golvet och som vissa spontbrädor sedan fästs i. Det var ju i varje fall enkelt att ta bort.

Här är en härlig ritning på hur det ser ut. Upptäckte det där med hörnreglarna efter ritningen, så den är inte helt korrekt, men nära nog.

Dag #12

Idag var det inte en rolig dag. Vi fortsatte med att ta upp spik ur golvet och skrapa taket i lekrummet. Tror faktiskt vi fick ur alla spik, förutom en enda. Men den sitter där den ska, tydligen. Får ta och lura hit ett (en?) spikdon och ge honom vad han tål. Sen skrapade vi taket. Vilket ungefär är något tråkigare än att titta på färg som torkar. Den stora fördelen som färgen har, mot spikplock och takskrapning, är den låga arbetsinsats som faktiskt krävs. Annars är det jämnt skägg.

Hade tänkt ta nån bild, men ja. Det enda som syntes efter dagens arbete, förutom fler hål i golvbrädorna, var väl skräphögen efter att vi sopat av golvet. Det skvätte en del från taket när vi skrapade av det (trots att det inte var mycket som lossnade). Min bedömning är att detta, om än unika, foto inte uppnådde tillräcklig verkshöjd för att bemöda sig med att konvertera det hit.

Men så arbetar jag inte på Aftonbladet eller Expressen heller.

Dag #11 - spikfetischism

Någon har uppenbarligen inte haft råd med psykoterapeut tidigare på nittonhundratalet, utan istället roat sig med att banka skiten ur små, små spikar. Vad gör man inte för att få ut sina aggressioner? Allra roligast verkar det ha varit att göra det i golvet - just det golvet som jag gärna vill putsa upp igen. För er som missat det, så kommer dessa spikhuvuden att göra sönder slippapper vilket i sin tur är lika med inte så käckt. Tanken var annars att idag skulle vi hinna med både att göra klart golvet, så att det är redo för den stora slipen, (en inte helt okej ordvits som bara dök upp, sorry), och även att börja skrapa taket.

Det går hårt åt kniven att pilla ut dessa spikar, eggen är inget vidare längre och efter att bilden togs lyckades jag bryta av spetsen också. Återigen, tur att den ingick i husköpet. Efter att ha samlat ihop lite spikar (nästan alla går att få ur, men en hel del kräver mycket tålamod då huvudena lossnar), kanske en 50-60 (var det fler? jag orkade aldrig räkna) stycken, tröt tålamodet. Jag gav upp. Halva rummet, ungefär, är kvar att göra. Kanske blir det klart imorgon så att taket kan påbörjas på torsdag. Vem vet.

Istället för att fortsätta med renoveringen gav jag mig på mitt sommarprojekt. Nu var det dags att finjustera sänggaveln så att den slutar luta ut från väggen. Kort redogörelse för gaveln hittills: Vi funderade på att köpa en Mio Enzo-sänggavel, men den hade gått ur sortiment och vi hittade inget som passade. Eller ja, vi hittade inget som passade mig tror jag vi kom fram till. Så jag sa till min fru att "Nej, då kan jag lika gärna göra en egen." Av någon anledning. Jag skissade ner en konstruktion liknande den vi tittat på, tog noga mått och satte igång att såga och slipa. Tanken var att ha kvar vår gamla sänggavel (från mormor och morfar) och montera fast den på den jag skulle bygga. Min variant skulle ha en hylla överst, som man kan ställa böcker och sänglampor på (eller vad man nu känner för, ritningen innehöll en leksaksbil) samt fack på sidorna där man skulle kunna lägga olika sorters stuff (obs, bör uttalas med en vanligt u till skillnad från engelskans stuff, men i allt annat samma innebörd).

Jag satte alltså ihop ramen/stommen till min sänggavel uppe i sommarstugan, transporterade ner den hit, målade den flera gånger för att sedan, vid fastmonteringen av mormor och morfars gavel, upptäcka att jag hade missat att det var rundade hörn på den. Måtten stämde annars exakt, men är man nybörjare så är man. Det gick att lösa enkelt genom att helt sonika höja upp m&m:s gavel tre centimeter från den ursprungligt tänkta positionen. Inte så snyggt, men det skulle ändå inte synas i nederkant - sängarna står ju för.

Det var bara ett litet problem med detta. När höjden förändrades, fick sängen inte längre tillräckligt tryck mot gaveln, så den lutade sig ut från väggen något. Och när sonen står i sängen och rycker i gaveln så rör den sig något. Inte helt lyckat.

Igår trodde jag att jag hade lyckats, då jag sågade till en lite ribba som jag fäste längst ner. Nu är det inte längre något glapp. Tyvärr är gaveln antagligen något för tung för att sängen ska kunna hålla den på plats, så det hjälpte inte. Alltså var jag tvungen att göra en insats idag igen. Vilken tur att jag inte var så sugen på att renovera vidare då.

Plan: Fixa en fästanordning så att man kan fästa sänggaveln på väggen, utan att skruva fast den (det finns inget att skruva fast den med, alla synliga väggar är oåtkomliga med borrmaskin). Jag funderade fram en enkel konstruktion som jag tyckte borde fungera. Om ni tänker er bordet (på bilden nedan) som väggen, så är då planen att skruva fast den ena träbiten i väggen och den andra på undersidan av överdelen av sänggaveln. På detta vis ska den inte kunna lossna från väggen. Det som blir problematiskt är att sätta den på exakt rätt höjd, så att funktionen blir ... en funktion.

Resultatet blev hyfsat. Gaveln går fortfarande att vicka lite på, men den stannar i varje fall efter några millimeter. Lite glapp bjuder jag på. Förhoppningsvis stannar den på sin plats ett tag.

Dag #07

Idag svängde svärfar (rörmokaren) och svärmor förbi och vi började titta på hur vi ska dra rören (från det blivande badrummet på övervåningen) genom vardagsrummet. Med badrummets tänkta placering (rakt ovanför vardagsrummet, direkt jämte trappen på övervåningen) blev det till att dra rören mitt i vardagsrummet. Som "tur" är, så har det tidigare gått en vägg ganska så exakt på detta ställe, så det sitter ett valv kvar som vi kan konvertera till trumma för rören. Eller ja, bygga på så att det blir en isolerad, inbyggd variant av rör. Valvet kommer vara kvar till viss del, antagligen genom att den tjocka balken skalas av från spånskiva och putsas upp, men det är fortfarande inte helt bestämt.

Det var ett rejält meck med att ta upp golvet för att kolla om det ens lämpade sig att dra röret där vi ville. Först borrade svärfar uppifrån och ner, genom golvet, för att kolla var vi kom ut. Grunden i källaren är nämligen cirka 90 cm tjock, så det var inte bara att borra hål inne efter kanten mot väggen. Då hade vi riskerat att vara tvungna att bila sönder väldigt mycket betong. I vilket fall började vi med att borra och sedan tog vi en titt genom att öppna upp några golvbrädor och se hur det såg ut under. Rejält spikade var dessa brädor - smidda spikar av mått så-gott-som-enorma. Dessutom tog vi upp golvet "från fel håll", vilket betydde att vi inte kunde dra ur spiken för att sedan bara dra loss brädan, utan var tvungna att först dra loss spiken i springorna (helst utan att förstöra brädorna för mycket) och sedan ta loss brädan. Pilligt, svårt och med halvbra resultat kan man väl säga. Det tog nog flera timmar (min klocka har stannat) att plocka upp fem brädor.

Sen borrade svärfar ett hål i taket där avloppsröret skall gå upp. Förberedelse inför nästa gång då han ska plocka med sig rör och annat. Vi ska ju även dra upp varm- och kallvatten, så vi har något att spola ner igen. Gott om spån fanns det där uppe i varje fall. Vi sparar den i en sopsäck, så vi har nåt att fylla igen med, när röret väl är på plats.

När jag sedan lyckats få bort tillräckligt med brädor, märkte vi att det kanske inte skulle bli så illa som vi fruktat att lägga dit ett rör. Snedväggen som leder till fönstret i källaren, är nämligen ditmurad extra. Bakom den finns gott om hålrum och det kommer heller inte bli några problem att bila ur det utrymme som krävs för att lägga ner ett rör - utan att behöver gå igenom några reglar eller annat. I källaren kommer röret dock att få gå uppe i taket, vilket kanske inte är jättesnyggt, men å andra sidan kommer vi inte röra oss så mycket där nere så det kommer inte störa någon heller. Det går redan vattenrör till elementen där, så vad gör ett till? Bry dig bara inte om innehållet ...

Det kändes bra att rören kommer passa utan problem i alla rummen de passerar, vi har varit lite oroliga för detta tidigare. Nu när vi vet närmare, så kan vi dra upp rören från källaren upp till övervåningen och sedan koppla in dem när vi börjar med badrummet. Alltså kan vi snart färdigställa vardagsrummet helt, innan vi ens behöver förbereda, i någon större utsträckning, på övervåningen. Gott att inte behöva kämpa med alla rum och våningar samtidigt.

Dag #05 & 06

Lekrummet sanerades från spånskivor, plastmattor och masonit. Första hälften av golvet som visade sig såg bra ut, om än med väldigt mycket småspik och nubb från tidigare matta (innan -64). Frågan är om alla dessa kommer att gå att dra ut, eller om vi får försänka dem. Har inte hunnit börja titta på detta ännu. Men det är betydligt fler kvar i golvet än det var i vardagsrummet, så det är inget jag ser framemot.

Hela taket och halva golvet hanns med dag #05. Dag #06 tog vi upp resten av golvet och körde iväg det vi hittills tagit upp/ner/bort till soptippen. En släpkärra med spånskivor, masonit och kasserade brädor. Säkerligen endast första trippen till tippen.

Någon hade lagt ett flertal urklipp ur GP under masoniten, över springorna från det ställe där en kakelugn tidigare stått. Dessa var daterade den sista oktober 1964, vilket betyder att renoveringen det året sträckte sig (minst) från maj till oktober. Verkar som att de höll på ett bra tag. Kanske inte så konstigt att det tog tid, vi märkte idag att de hade flyttat ytterligare en vägg - den in till köket. Ännu en skarv att lösa. Som tur är så ser denna lite bättre ut än den i trappan, så det kanske räcker med mycket sandpapper ...

Golvet i änden av rummet, in mot köket, är lite väl slitet. Känns som att vi får leta reda på nya brädor att byta ut dessa mot. En kollega nämnde att man antagligen kan behandla dem så att de ser äldre ut än vad de egentligen är. Får kolla in detta närmre.

Dag #04

Idag gick vi rakt in i demoleringsfasen.

Plan: Om garderoben försvinner, så kommer trappan att öppnas upp och bli något man uppmärksammar, istället för som det är nu, då trappen mer känns som ett nödvändigt ont. Alltså, bort med hela garderoben. Målet är väl att den ska se ut något åt det här hållet. I varje fall färgmässigt. Vi får se hur det blir i slutändan (och hur lång tid det tar).

Mycket spik blev det till att dra ut. Spånskivor, masonit och 1x4-brädor i mängder. Rejält spikat. Men med gårdagens inköp av kofot, knäskydd och arbetshandskar som ett ess i bakfickan, hade garderoben inte mycket att sätta emot. Fast den var seg, det tog från cirka klockan tio till klockan tre innan vi var klara. Men bra blev det.

Killen i mitten på sista bilden är något skeptiskt, eftersom jag tagit bort hans fina gömställe. Fast samtidigt ganska fascinerad tror jag.

Känns som att rivningen gick över förväntan, vi stötte inte på några speciellt tuffa utmaningar eller något som satte oss i sank. Det är klart, väggen försökte göra motstånd, men jag hade i varje fall skor på mig.

Ikväll tar vi ner taket i sista rummet och spanar in golvet om vi hinner.

Dag #02 - kväll

Bakslag. Det var i och för sig relativt väntat att golvet i utbygget inte skulle vara i så god form. Samma gällde taket. Men innerst inne så hoppas man ju alltid. Det kan gå. Men det gick inte. Vanliga brädor ligger på golvet, olika storlekar och ganska stora springor emellan dem. Känns inte som att det kommer gå att fixa dem. Frågan är vad vi ska ha istället. Taket är även det av bräd-typ. Inte så snyggt det vill säga. Där är det emellertid enklare att sätta dit en ny takpanel, så det bör inte bli något problem i sig. Golvfunderingar pågår så länge, förslag mottages gärna.

Rummet innan utbygget (trapprummet) ser dock ut att bli något knivigare. Vid senaste renoveringen, i samband med utbyggnationen (1964), flyttades tydligen väggen mot vardagsrummet cirka trettio centimeter. In i vardagsrummet alltså. Antagligen för att få plats med garderoben under trappen bättre, samt för att få en mer symmetriskt utbyggnad. Den gamla väggen revs då helt och ett valv sattes upp. Detta innebär att skarven mellan de två rummen, nu när masonit och plastmatta är borta, hamnar 30 centimeter in i rummet. Tyvärr ligger även golvplankorna olika, det ena på tvären och det andra på ... Vad som nu är motsats till tvären. Detta kan vi möjligen leva med, det är ju en kul grej att kunna se var den gamla väggen gick - förutsatt att skarven inte blir hiskeligt ful (den är lite asymmetrisk i dagsläget). Samtidigt infinner sig samma problem i taket och där kommer det inte bli snyggt att ha skarven på det viset. Dels ser den ut som den har "ramlat ner ur ful-trädet och träffat varje gren på vägen ner" och dels ... Det var nog inget mer faktiskt. Ful-trädet räcker.

Känns lite synd, då pärlsponten i sig var väldigt fin. Men om vi sätter upp lite takpanel här inne också (samma som i utbyggnaden) så kommer det nog bli bra i slutändan ändå. Frågan är hur golvet ser ut inne i garderoben. Är skarven lika tråkig hela vägen?

Sen upptäckte jag och lillebror att ena delen av valvet uppenbarligen inte kan vara bärande. Den flyttar sig nämligen när man puttar på den. Är det måhända gjort så att den bärande delen av väggen går ända ut i ytterväggen och de har satt upp väggen för att få ett "snyggt" valv? I så fall finns det en möjlighet att ta fram även denna, putsa upp och ha fri. Då skulle vi få fram två stycken liknande stockar (eller vad man ska kalla dem). Jag tror det kan bli snyggt. Kanske i kombination med att man slipar upp plankväggen under trappan? OBS! Inget av detta är förankrat med Hennes Majestät ännu, så vi behöver inte ta något för givet ännu. Men lite propaganda för detta kan väl aldrig skada?

Dessutom, som avslutning, så kan vi nu konstatera att 1964 är det definitiva året då utbyggnaden gjordes. Kolla här vad som använts som spånstopp!

Imorgon kommer vi ligga något lågt då det är inskrivning på nya BVC och dessutom ska vi till färgaffären för rådfrågning och färgkartelån samt att vi ska inhandla lite manliga verktyg. Kvalitetstid mellan far och son helt enkelt.