Någon har uppenbarligen inte haft råd med psykoterapeut tidigare på nittonhundratalet, utan istället roat sig med att banka skiten ur små, små spikar. Vad gör man inte för att få ut sina aggressioner? Allra roligast verkar det ha varit att göra det i golvet - just det golvet som jag gärna vill putsa upp igen. För er som missat det, så kommer dessa spikhuvuden att göra sönder slippapper vilket i sin tur är lika med inte så käckt. Tanken var annars att idag skulle vi hinna med både att göra klart golvet, så att det är redo för den stora slipen, (en inte helt okej ordvits som bara dök upp, sorry), och även att börja skrapa taket.
Det går hårt åt kniven att pilla ut dessa spikar, eggen är inget vidare längre och efter att bilden togs lyckades jag bryta av spetsen också. Återigen, tur att den ingick i husköpet. Efter att ha samlat ihop lite spikar (nästan alla går att få ur, men en hel del kräver mycket tålamod då huvudena lossnar), kanske en 50-60 (var det fler? jag orkade aldrig räkna) stycken, tröt tålamodet. Jag gav upp. Halva rummet, ungefär, är kvar att göra. Kanske blir det klart imorgon så att taket kan påbörjas på torsdag. Vem vet.
Istället för att fortsätta med renoveringen gav jag mig på mitt sommarprojekt. Nu var det dags att finjustera sänggaveln så att den slutar luta ut från väggen. Kort redogörelse för gaveln hittills: Vi funderade på att köpa en Mio Enzo-sänggavel, men den hade gått ur sortiment och vi hittade inget som passade. Eller ja, vi hittade inget som passade mig tror jag vi kom fram till. Så jag sa till min fru att "Nej, då kan jag lika gärna göra en egen." Av någon anledning. Jag skissade ner en konstruktion liknande den vi tittat på, tog noga mått och satte igång att såga och slipa. Tanken var att ha kvar vår gamla sänggavel (från mormor och morfar) och montera fast den på den jag skulle bygga. Min variant skulle ha en hylla överst, som man kan ställa böcker och sänglampor på (eller vad man nu känner för, ritningen innehöll en leksaksbil) samt fack på sidorna där man skulle kunna lägga olika sorters stuff (obs, bör uttalas med en vanligt u till skillnad från engelskans stuff, men i allt annat samma innebörd).
Jag satte alltså ihop ramen/stommen till min sänggavel uppe i sommarstugan, transporterade ner den hit, målade den flera gånger för att sedan, vid fastmonteringen av mormor och morfars gavel, upptäcka att jag hade missat att det var rundade hörn på den. Måtten stämde annars exakt, men är man nybörjare så är man. Det gick att lösa enkelt genom att helt sonika höja upp m&m:s gavel tre centimeter från den ursprungligt tänkta positionen. Inte så snyggt, men det skulle ändå inte synas i nederkant - sängarna står ju för.
Det var bara ett litet problem med detta. När höjden förändrades, fick sängen inte längre tillräckligt tryck mot gaveln, så den lutade sig ut från väggen något. Och när sonen står i sängen och rycker i gaveln så rör den sig något. Inte helt lyckat.
Igår trodde jag att jag hade lyckats, då jag sågade till en lite ribba som jag fäste längst ner. Nu är det inte längre något glapp. Tyvärr är gaveln antagligen något för tung för att sängen ska kunna hålla den på plats, så det hjälpte inte. Alltså var jag tvungen att göra en insats idag igen. Vilken tur att jag inte var så sugen på att renovera vidare då.
Plan: Fixa en fästanordning så att man kan fästa sänggaveln på väggen, utan att skruva fast den (det finns inget att skruva fast den med, alla synliga väggar är oåtkomliga med borrmaskin). Jag funderade fram en enkel konstruktion som jag tyckte borde fungera. Om ni tänker er bordet (på bilden nedan) som väggen, så är då planen att skruva fast den ena träbiten i väggen och den andra på undersidan av överdelen av sänggaveln. På detta vis ska den inte kunna lossna från väggen. Det som blir problematiskt är att sätta den på exakt rätt höjd, så att funktionen blir ... en funktion.
Jag satte alltså ihop ramen/stommen till min sänggavel uppe i sommarstugan, transporterade ner den hit, målade den flera gånger för att sedan, vid fastmonteringen av mormor och morfars gavel, upptäcka att jag hade missat att det var rundade hörn på den. Måtten stämde annars exakt, men är man nybörjare så är man. Det gick att lösa enkelt genom att helt sonika höja upp m&m:s gavel tre centimeter från den ursprungligt tänkta positionen. Inte så snyggt, men det skulle ändå inte synas i nederkant - sängarna står ju för.
Det var bara ett litet problem med detta. När höjden förändrades, fick sängen inte längre tillräckligt tryck mot gaveln, så den lutade sig ut från väggen något. Och när sonen står i sängen och rycker i gaveln så rör den sig något. Inte helt lyckat.
Igår trodde jag att jag hade lyckats, då jag sågade till en lite ribba som jag fäste längst ner. Nu är det inte längre något glapp. Tyvärr är gaveln antagligen något för tung för att sängen ska kunna hålla den på plats, så det hjälpte inte. Alltså var jag tvungen att göra en insats idag igen. Vilken tur att jag inte var så sugen på att renovera vidare då.
Plan: Fixa en fästanordning så att man kan fästa sänggaveln på väggen, utan att skruva fast den (det finns inget att skruva fast den med, alla synliga väggar är oåtkomliga med borrmaskin). Jag funderade fram en enkel konstruktion som jag tyckte borde fungera. Om ni tänker er bordet (på bilden nedan) som väggen, så är då planen att skruva fast den ena träbiten i väggen och den andra på undersidan av överdelen av sänggaveln. På detta vis ska den inte kunna lossna från väggen. Det som blir problematiskt är att sätta den på exakt rätt höjd, så att funktionen blir ... en funktion.
Resultatet blev hyfsat. Gaveln går fortfarande att vicka lite på, men den stannar i varje fall efter några millimeter. Lite glapp bjuder jag på. Förhoppningsvis stannar den på sin plats ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar